När vi lagt fram fakta om arbetslösa invandrare så skapas det
Utanförskapsområden
Den bild som den nya ”Utanförskapets karta” ger är tyvärr ännu mer bekymmersam än föregående. 26 nya områden kan nu klassas som utanförskapsområden, medan bara tre lämnade denna kategori. Utanförskapsområdenas antal ökade på detta sätt från 131 till 154 mellan 2002 och 2003. Utanförskapet blev dessutom allt djupare i dessa områden.
Detta är konsekvenser av extrem påtvingad massinvandring vars varningssignaler man förträngt och förnekat i alla debatter om ”integration”
1. Antalet områden med en sysselsättningsgrad under 70 procent ökade från 746 till 843 stycken mellan 2002 och 2003. Antalet områden med mycket låg sysselsättning – under 60 procent – gick upp från 252 till 277 stycken och de med extremt låg sysselsättning – under 50 procent – från 91 till 103 stycken.
2. Sysselsättningen krympte 2,5 gånger fortare i utsatta områden än i övriga landet mellan 2002 och 2003. Antalet utanförskapsområden med en sysselsättningsgrad under 50 procent ökade med 27 procent eller från 48 till 61 stycken mellan 2002 och 2003.
3. Den låga sysselsättningen i utsatta områden drabbar kvinnorna särskilt hårt. Utanförskapsfrågan är i allra högsta grad en jämställdhetsfråga. I 24 utanförskapsområden låg kvinnornas sysselsättning under 40 procent år 2003. En så låg sysselsättningsnivå kunde konstateras i bara två fall för männen.
Kvinnornas genomsnittliga sysselsättning i utanförskapsområdena låg 2003 på 47,8 procent kontra männens 54,7 procent, att jämföras med 75,1 respektive 78,8 procent för hela Sverige (november 2003). Det ger ett sysselsättningsgap mellan kvinnor och män i utsatta områden som är 3,6 gånger större än i landet i allmänhet.
4. Kvinnornas sysselsättning i utanförskapsområdena måste öka med 14,4 procent för att nå upp till männens. Denna ”ojämställdhetskvot” är nästan tre gånger större än för landet i allmänhet, där det ligger på 4,9 procent. I 28 utanförskapsområden kunde vi konstatera ojämställdhetskvoter på över 25 procent och det finns också exempel i vilka kvinnornas sysselsättning skulle behöva öka med mer än 40 procent för att nå upp till männens.
5. Skolresultaten visar en mycket påtaglig försämring i majoriteten av utanförskapsområdena. I termer av andel elever som uppnådde utbildningsmålen (att få godkänd i alla ämnen) vid avslutad nionde klass konstateras en genomsnittlig minskning från 59,4 till 56,7 procent. Det gör att gapet gentemot riksgenomsnittet (på 75 respektive 76 procent) ökade från 15,6 till 19,3 procentenheter mellan skolåret 2002/03 och 2003/04.
6. Skolåret 2002/03 fanns det 32 områden med skolor där inte ens hälften av barnen klarade utbildningsmålen. Den siffran ökade med 53 procent 2003/04, då 49 utanförskapsområden hamnade i den situationen. Försämringen av skolresultaten i dessa områden var dessutom dramatisk. Bara 39,6 procent av niondeklassare klarade utbildningsmålen 2003/04, en minskning med 9,2 procentenheter i jämförelse med ett år innan då 48,8 procent klarade dessa mål.
7. Antalet anmälda våldsbrott i de sex mest brottsbelastade utsatta stadsdelarna – Rinkeby och Skärholmen i Stockholm, Rosengård och Södra Innerstaden i Malmö samt Bergsjön och Gunnared i Göteborg – ligger stabilt på 19,4 anmälningar per tusen invånare och är dubbelt så högt som i landet i stort. Skadegörelsebrott visar den mest negativa utvecklingen i jämförelse med läget 2002 och har ökat med 18 procent sedan dess. Sannolikheten att bli rånad i vissa av våra mest utsatta förorter var 2004 fyra gånger större än i Sverige i allmänhet. Detta bekräftar på ett sorgligt sätt att utanförskapets Sverige är också otrygghetens Sverige.
8. Regionalt finns det betydande skillnader i utanförskapets utveckling. Stockholmsregionen visar den mest negativa utvecklingen. Där visar alla utsatta områden en krympande sysselsättning och antalet utanförskapsområden har ökat från 10 till 16 stycken. Utvecklingen i bland annat Malmö, Borås, Trollhättan, Norrköping och Landskrona är också klart nedslående.
Jönköping och Göteborg är däremot exempel på en viss sysselsättningsförbättring och en stabilisering av antalet utanförskapsområden.
9. Göteborgs utsatta områden visar fortfarande det allra djupaste utanförskapet, med sex av landets tio mest utsatta områden och lägsta genomsnittliga värdet på vårt utanförskapsindex. Landskrona, Botkyrka och Malmö visar å sin sida den högsta andelen utanförskapsområden. I dessa kommuner kan mer än vart fjärde bostadsområde klassas på det viset. Skåne fortsätter att vara landets mest utsatta region, med 40 av landets 154 utanförskapsområden.
När man läser dessa punkter om ”utsatta områden” efter 30 års extrema påtvingade massinvandring av våra regeringar. Då börjar man nästan undra. Är dessa utanförskapsområden skapta medvetet av våra politiker med lögner om behovet av invandrare vi bevisat är 218.000 arbetslösa invandrare i invandrartäta områden med skyhög arbetslöshet hos invandrarna?